"Du har inte betalat tv-licensen"

Det ringde på dörren precis. När jag öppnade stod där en bister kvinna i röd täckjacka. Hon sträckte fram sitt ID-kort, tittade mig djupt i ögonen och sa med allvarlig stämma: "Du har inte betalt tv-licensen." Jag tog ett djupt andetag medan pengarelaterad ångest forsade genom skallen som ett vattenfall, varpå jag häver ur mig: "Nej, det kanske vore på sin plats att börja hosta upp."

Just nu sitter jag här med en underlig känsla av att ha blivit, liksom, lurad. En liten figur på ena axeln som säger, eller snarare vrålar: "WHYYY!???", och en annan liten figur på den andra axeln som säger (med vuxen stämma): "Men herregud, du har ju tillägnat dig gratis public service under alla dessa år, man ska göra rätt för sig och dessutom är du ju inte så jävla fattig numera".

Hur har ni gjort med tv-licensen?

Richard Hawley

Ricard Hawley är från Sheffield och skriver fantastiska låtar som handlar om Sheffield. Dessutom låter han precis som att han kommer från just Sheffield. Ni vet: en mellanstor brittisk industristad där det regnar dagligen åtta månader om året. En stad som det är väldigt lätt att drömma sig bort ifrån men som man alltid ändå återvänder till. I varje fall verkar det vara så för Richard Hawley. Missa inte den fina artikeln med honom i det senaste numret av Sonic . Nedan, singeln från nya skivan Truelove's Gutter.



*****

Och apropå färsk och fin musik så såg jag Girls från San Francisco uppträda på Debaser Medis i lördags - sinnessjukt bra. Bästa konserten jag sett sedan, tja, Arcade Fire på andra Stockhomsdebaser för typ fyra år sedan. Girls har givetvis en Myspace-sida. Ni gör nog bäst i att klicka er in där.

Anti-whateveryoufuckinggot

Jag undrar lite varför det här Mattias Alkberg-citatet, i bästa numret av Sonic på mycket länge, det senaste, inte på något sätt känns oväntat eller märkligt (även fast det ju egentligen är fullkomligt bisarrt):

Joon Erektion är på många sätt det bästa band jag varit med i. Vi hade så grymma låtar.

Sommaren 2007 intervjuade jag Matti. Artikeln publicerades senare i Tidningen Kulturen. Vid det tillfället sa han också en hel del fantastiskt märkliga och briljanta saker.

Obama och hatet

New York Magazine gör nu senast ett stort nummer av det som jag också uppmärksammade nyligen: Hatet mot Obama.

All around were satanic representations of President Barack Obama in whiteface, as a Nazi, an African witch doctor, a Marxist, a Muslim, and Che Guevara’s best friend—but Kathy Golya had never felt so good about the new administration as she did right now...

Även DN:s utrikeskorre Lennart Pehrson skrev lite om Obama-hatet i veckan. Och när presidenten själv besökte Letterman i måndags kunde ämnet givetvis inte undvikas. Och Obama svarade givetvis...undvikande.

Up!

Jag blev fruktansvärt sugen att se den här filmen när jag såg trailern. Filmen är producerad av Walt Disney och den brutalt framgångsrika animationsstudion Pixar. New York Times skrev i våras:

Pixar has never released a movie that was not a commercial and creative triumph, and its 10th feature, Up, is looking to be no exception — at least artistically.

Filmen har svensk premiär den 16 oktober. Se trailern här (Apple verkar inte vilja släppa en version som går att "embedda").

Måndagsläsning: Killing på Dramaten, ögonbryn identitetsskapande och sluta ödsla energi på Anka

# Den 13 oktober släpper Bob Dylan en julskiva! Väldigt roligt givetvis och som New York Magazine skriver: "We absolutely cannot wait to hear this after a few glasses of eggnog." Smakprov från albumet har läckt ut och finns att lyssna på här.

David Archuleta, känd från amerikanska Idol, annonserade i slutet av förra veckan att även han kommer med en julskiva. Märkligt i sammanhanget är att albumet når skivhyllorna samma dag som Dylans och att det har i princip samma namn...NY Mag igen: "Which legendary music-biz titan will move more units?"

# Alltså jag förstår inte hur folk orkar uppröras över hon Anka? Jag läste hela den där artikeln på Newsmill och kände, tja, absolut ingenting. Det finns ju ingen diskussion här, om ni förstår vad jag menar. Det ligger ungefär på nivån: förvirrad nazist ställer sig på Sergels torg och försöker övertyga folk om att judar faktiskt är snåla - de har det i blodet! Usch och gud vilken hemsk åsikt, han har verkligen fel alltså!

Min poäng är att Anka ju inte har någon som helst genomslagskraft och därför är det ju helt poänglöst att lägga energi på att bli arg. Nu hävdar hon ju dessutom att det att det inte är hon som skrivit artikeln. Suck.

# Killing på Dramaten - Drömmen om herrön - hade premiär i helgen och kritiseras nu hårt. Aftonbladets Markus Larsson skriver att Kllinggänget har kört fast. Malin Ullgren på DN "kan knappt förstå att Killinggänget misslyckas" och Nils Schwartz på Expressen tror att Killinggänget lägger ner efter det här. Den 5 november går jag själv och ser pjäsen.

# Johan Croneman, Sveriges bäste krönikör, sågar Ingvar Oldsberg och Här är ditt liv brutalt. Jag håller med. De första två programmen har verkligen varit usla.

Mikael Persbrandt såg ut som om han satt i ett solariume och brände sig. Ingen kontakt åt något håll, där heller. Inte en gäst som fick säga något. Det var ett otroligt pussande åt alla håll. ”Det här var roligt”, sade Persbrandt.

Hela krönikan här.

# Jag hittade den här artikeln hos lysande Andrew Sullivan och The Daily Dish. En amerikansk studie har visat att ögonbryn är mycket viktigare för ditt utseende - för din identitet - än dina ögon. När en grupp människor fick svara på om de kände igen personerna på bilderna ovan (f.d. president Nixon och skådelspelaren Winona Ryder) så kunde 60% identifiera kändisansiktena utan ögon men bara 46% listade ut vilka de var utan ögonbryn. "The lesson", som Sullivan skriver, "eyebrows are crucial to your identity — they’re at least as important as your eyes, if not more so."

"Everyyything!"

Det är rätt sällan jag hör talas om politiska fanatiker med svåra misuppfattningar om hur världen är beskaffad, som liksom är Svenssons, i Sverige.

I USA tycks däremot de mest stolliga idéerna komma från folk som, åtminstone ytligt sätt, verkar rätt normala. Nedan ett klipp från demonstrationerna mot Obamas sjukvårdsreform i Washington som ägde rum förra veckan. Det verkar krylla av folk som på allvar tror att Obama till exempel kan komma att införa koncentrationsläger i USA.

De flesta verkar vara rörande överens om att den nuvarande presidenten i alla händelser är ondare än vad Hitler var. Åtminstone kommer han definitivt att orsaka större skada på sikt.

Onsdagsläsning: Forum för levande historia, Dylan ställer ut tavlor och Obama kallar Kanye för tönt

# Forum för levande historia är ju, som bekant, en från samtliga håll väldigt utskälld myndighet. Enligt Resumé har nu en författare och doktorand i ekonomisk historia dessutom valt att anmäla myndigheten - och den senaste kampanjfilmen: Middag med Pol Pot - till JO.
Jag skrev en artikel för FiB/Kulturfront där jag kritiserade FLH , i samband med deras senaste kampanj. Intervjuade i samband med det även tre av våra mest framträdande historiker som samtliga gav myndigheten rejält med stryk. Frågan är nu: hur många blodiga ronder klarar FLH innan de, ursäkta den något ostiga metaforen, tvingas kasta in handduken?

# Veckan roligaste icke-nyhet: Enligt en reporter på ABC-News kallade president Obama i ett privat sammanhang Kanye West för "tönt" (jackass). Journalisten twittrade om saken men tvingas nu be Vita huset om ursäkt.

# Veckans omslag till ansedda tidskiften New Yorker är ritat av konstnären Jorge Colombo. Det hade väl inte varit så anmärkningsvärt i sig, om det inte vore för att han ritat den i sin...iPhone.



# Stefan Eklund på SvD har gjort en fin intervju med Jonas Hassen Khemiri:

Vad tycker du om gamla människor?

Jag är ju själv en gammal tant på många sätt. En stor del av mig är en kulturkofta. Jag är nog den bästa kulturkoftan jag känner. Jag sitter på caféer och läser mina böcker. En del av mig längtar efter att bli gammal, att kunna pusta ut. Jag tänker också på åldrandet i relation till skrivandet. Jag har tittat tillbaka på det jag har skrivit och försökt hitta det där hundraprocentiga, när man var som bäst.

# Bob Dylan ställer ut sina tavlor i Köpenhamn nästa år.

Sommaren 2009

Har sedan en tid tillbaka känt ett emellanåt påträngande behov av att sammanfatta den gångna sommaren. Vad som jag på förhand, av en mängd olika anledningar, trodde skulle bli den sämsta eller, som Tina Nordström skulle ha uttryckt det, tradigaste sommaren någonsin, visade sig i stället bli den kanske bästa. Framförallt var den späckad av så många fantastiska, perfekta, kvällar och nätter.

Behovet av att sammanfatta finns ju där också för att det gör det lite lättare att minnas. Kopplade en låt till varje minne också, eftersom att det gör det ännu lite lättare att komma ihåg.

Och jag vill verkligen det, komma ihåg. Komma ihåg alla de där kvällarna som gjorde sommaren 2009. På något sätt känns det som att just de här kvällarna blev avgörande för mig på något sätt. Avgörande för att jag skulle orka med att gå vidare, bli stark och hitta tillbaka till mig själv igen.

Egentligen förstår jag inte vem som skulle vara intresserad av det här förutom jag men vad fan, skit samma, nu kör vi.

# Folket i Bilds releasefest för sommarnumret på Sjöhästen i slutet av maj. Jag och P spelade skivor och nästan alla mina vänner var samlade. Och det var nog någonstans där det vände. Första gången på flera veckor som jag somnade och vaknade utan ångest.

# Första "En ljummen i gräset", av ungefär 1000 tänkbara anledningar. Tillfälliga fjärilar i magen och briljanta dj:s bland annat.

# Midsommar ute på Barnens ö i det vackraste huset jag någonsin sett med massa okända fantastiska människor som bara gjorde att livet kändes så jävla lätt. Ville aldrig gå och lägga mig.

# Fjällturen i Jämtland med M och J och kvällen då vi bastade och åt öring som vi fångat samma eftermiddag. Fullmåne och Norrlands akvavit. Vi hade ingen stereo med oss men jag minns att radion spelade den här låten när vi pustade ut i bilen efter 2 mil till fots.

# Lördagen på Storsjöyran då allt liksom bara stämde. Skrattade så jag grät i E:s källare.

# Hela den sista perfekta kvällen i east London med H. Helt sjuka minnen. Och den bästa efterfesten någonsin.

# Kräftskivan med J och J i Hägerstensåsen. Sommarens sista suck. Solnedgången på balkongen och alla bra samtal.

# Hela helgen när C hälsade på från Östersund. Springsteen som lyfte stadion och känslan av att vara odödlig.

100 bästa låtarna från 2000-talet

Ingen har missat att musikmagasinet Novell bett en massa musikjournalister och annat löst folk att lista 2000-talets 100 bästa låtar. Jag blev just klar med min lista - den enda ni behöver givetvis. Ett sjuhelvetes jobb var det. Ångestfyllt, dessutom. Håll till godo (här finns listan med de flesta av låtarna på Spotify).

1. Rufus Wainwright - Chelsea Hotel No. 2
2. Håkan Hellström - Nu kan du få mig så lätt
3. Tv on the radio - Wolf like me
4. Håkan Hellström - Magiskt men tragiskt
5. Martha Wainwright - Bloody mother fucking asshole
6. Embrace - Drawn from memory
7. Tomas Andersson Wij - Sången om dig och mig
8. Jens Lekman - Black Cab
9. Coldplay - The Scientist
10. Markus Krunegård - Samma nätter väntar alla

11. Fleet Foxes - Your protector
12. Kleerup, Robyn - With every heartbeat
13. Ulf Lundell – Högtryck
14. Bad Cash Quartet - To bored to die
15. Nicolai Dunger - Dagen Svalnar
16. Arcade Fire - Laika
17. The streets - Dry your eyes
18. Håkan Hellström - Jag har varit i alla städer
19. Ed Harcourt - Apple of my eye
20. The Plan – Lets leave

21. The Hidden Cameras - A miracle
22. Dandy Warhols – Sleep
23. Tegan and Sara - Back in your head
24. Hospitalet – Macht kaputt, was euch kaputtmacht
25. Mattias Alkberg BD – Helg igen
26. Peggy Lejonhjärta – Att dansa och slåss
27. Säkert! – Någon gång måste du bli själv
28. Håkan Hellström – Här kommer lyckan för hundar som oss
29. Ed Harcourt – You put a spell on me
30. Autisterna – Djävlar

31. Dixie Chicks – Travelin Soldier
32. Vapnet – Kalla mig
33. Bon Iver – Skinny love
34. Tomas Andersson Wij – Blues från Sverige
35. Kathleen Edwards – Scared at night
36. Jay Z – Dirt off your shoulder
37. Outkast – Hey ya!
38. José Gonzalez – Crosses
39. Markus Krunegård – Jag är en vampyr
40. The Hives – Main offender

41. Nouvelle Vague – Dance with me
42. Bob Hund – Blommor på brinnande fartyg
43. The Strokes – The modern age
44. Ulf Lundell – Malvina
45. Mando Diao – Mr Moon
46. The white stripes – Black math
47. Coldplay – Talk
48. Ulf Lundell – En bättre värld
49. Death cab for cutie – Soul meets body
50. The Plan – Slow fall

51. Hello Saferide – Middleclass
52. Håkan Hellström – 13
53. Lykke Li – Dance Dance Dance
54. Bruce Springsteen – The rising
55. Arcade Fire – Intervention
56. Kathleen Edwards – Asking for flowers
57. Feist – Brandy Alexander
58. Richard Hawley – Roving Gambler
59. Jose Gonzalez – Down the line
60. Ryan Adams – Let it ride

61. Moneybrother – Blow him back into my arms
62. Cat Power – Silver Stallion
63. Hidden Cameras – In the union of wine
64. SOOL – Nevermore
65. Richard Hawley – Coles Corner
66. Embrace – Youre not alone
67. Looptroop – Long arm of the law
68. Noah and the whale – Jocasta
69. Band of horses – Wicked gil
70. M.I.A – Paper planes

71. Johnny Cash – Hurt
72. Jonas Game – ADHD
73. Markus Krunegård – Maria och jag
74. The Coral – Dreaming of you
75. Anna Ternheim – No I dont remember
76. Tough Alliance – First class riot
77. Radiohead – Idioteque
78. Manu Chao – Clandestino
79. Eminem – Loose Yourself
80. Regina Spektor – Hotel Song

81. Tv on the radio – Staring at the sun
82. Kings of leon – Red morning light
83. Jay Z – Lucifer
84. Modest mouse – Float on
85. MGMT – Kids
86. The Decemberists – The wanting comes in waves
87. Florence and the machine – Dog days are over
88. Nickolai Dunger – Lyckokatt
89. Madonna – Dont tell me
90. Tomas Andersson Wij – Trummorna och musiken

91. Shout out louds – Tonight I have to leave it
92. Daft Punk – One more time
93. Scarlett Johansson – Fannin Street
94. Robert Plant, Allison Krauss – Please read the letter
95. Anna Järvinen – Äppelöga
96. Kings of convenience – Rather dance with you
97. Oasis – Force of nature
98. Babyshambles – Fuck forever
99. The thrills – Big sur
100. El perro del mar – Change of heart

Tidsfördriv

# SVT Play är kanske världens vettigaste tidsfördriv. Hittade en fin dokumentär här om natten som heter...Om natten (hade initialt namnet 12 timmar). Se en teaser nedan. Hela filmen här.

12 TIMMAR - TEASER from 12 timmar on Vimeo.

# Overheard in New York.com ett är roligt och mycket meningslöst tidsfördriv på den, så kallade, webben.

Asian cab driver: I am happy cabbie!
Man: I'm sure you are! (goes to hail another cab)
Asian cab driver: You google me! You google, happy cabbie, happy cabbie!

# Det fanns en pub i Stockholm för några år sedan, som har lagt ned nu, som hette Tidsförif. Det var ett ovanligt trevligt ställe där man kunde spela spel, sitta i slitna skinnfåtöljer och dricka öl. Varför känns det som att alla den typen av ställen håller på att försvinna?

# Olle Lidbom tipsar om Sidbloggen - en blogg om Pressbyråns tidningar. Mediaporr! Och givetis genialt tidsfördriv.

Måndagsläsning: Where the Wild Things Are, Smile! och Margret

# Philip Teir på Weird Science uppmärksammar filmen Where the Wild Things Are. Spike Jonze har skrivit manus tillsammans med Dave Eggers och trailern är, minst sagt, trollbindande. New York Magazine har en intervju med Dave Eggers angående filmprojektet, som flera gånger blivit uppskjutet.



# På onsdag har SVT:s fantastiska litteraturmagasin Babel säsongspremiär. Peter Englund och Jan Gradvall gästar.

# Intressant artikel i Scientific American om eventuella effekter av att dra på smilbanden:

We smile because we are happy, and we frown because we are sad. But does the causal arrow point in the other direction, too? A spate of recent studies of botox recipients and others suggests that our emotions are reinforced—perhaps even driven—by their corresponding facial expressions.

# Kajsa Ekis Ekman, som jag väldigt ofta är rörande överens med, säger allt som behöver sägas om Förbifart Stockholm (DN 090904):

Den tyske socialpsykologen Harald Welzer studerar historiska katastrofer i sin bok "Klimatkrig". Han skriver att katastrofen inte inträffade när det sista trädet på Påskön huggits ner, eller när gaskamrarna installerats i Tyskland. Då är det sedan länge för sent. Då har människorna inte möjlighet att överblicka situationen, då har de redan normaliserat skeendet och brutit ned det i uppgifter: någon håller i yxan, någon forslar bort träden, någon hugger sten. Katastrofen inträffar när samhället slår in i felaktiga beslutsriktningar.

# Nöjesguidens chefred. Margret Atladottir är väl inte så uttömmande i sin blogg men jag blir alltid så jäkla glad när jag läser den, vet inte riktigt varför. Följ Margret här. Hon inspirerade mig till ett inlägg som kommer lite senare i veckan också förresten.

Journalistiskt haveri i TV4

Var det någon som såg Lena Sundströms (författare och kolumnist i Aftonbladet) reportage/dokumentär Världens lyckligaste folk i TV4 i går? Det var häpnadsväckande uselt.

Reportaget gick i princip ut på att Lena åkte runt i Danmark och drack vin och grillade med främlingsfientliga Dansk Folkeparti-anhängare samtidigt som hon ställde dem mot väggen.

"Kan ni verkligen inte komma på något som är dåligt med Dansk Folkeparti?" och: "Tror ni inte att Dansk Folkeparti bidrar till ökade motsättningar i Danmark?"

"Nej."

Sedan träffade hon också invandrade danskar och pratade med dem: "Du är väl EGENTLIGEN som vilken dansk som helst va?"

"Ja."

Fullständigt ohållbart ur journalistisk synpunkt. Och ur andra synpunkter också för den delen. Det var länge sedan jag såg en dokumentär så fullständigt fri från idéer. Vad ville hon säga? Trist, eftersom jag alltid gillat Lena Sundström tidigare.

Onsdagsläsning: Amelia Lester, svenska musikscenen och trovärdighetstapp för Spotify

# Resumé skriver om hur Microsoft ersatte en svart man med en vit man på en reklambild. Kolla bilderna här. Ofräscht, milt uttryckt.

# Amelia Lester är lika gammal som undertecknad (26 jävla jordsnurr) och ny managing editor (redaktionschef) på världens kanske mest prestigefyllda tidskrift: The New Yorker. Vad då åldernoija?

# Det händer spännande saker på den svenska musikscenen nuförtiden: El Perro del Mar (som var väldigt, väldigt bra på Popaganda), Anna Järvinen och Victoria Bergsman (som Johan Wirfält lyfter till skyarna och intervjuar här) - till exempel. Blev dessutom väldigt sugen på Theodor Jensens senaste album efter att ha läst recensionen i DN i morse.

# Dagens kändisspotting: Mauro Scocco på Kungsbron.

# Zlatan, som nu nätar i världens bästa klubblag och därmed förhoppningsvis tystar alla stolliga kritiker för gott, gav TV4 Sport tittarrekord när han gjorde premiär i La Liga.

# Jag har alltid försvarat Spotify, men när de plockade bort hela Bob Dylans katalog häromveckan blev jag rätt irriterad. Dessutom har ju mängden reklam ökat rätt mycket under sommaren (en helt väntad utveckling förvisso). Frågan är nu följaktligen om det kanske är dags att börja prenumerera? Men, som Eric Rosén skriver:

Hur mycket kan man ta bort och fortfarande vara trovärdig när man säljer sin produkt? Och kommer det komma en förklaring sen om att 99 spänn inte räcker långt och nu har vi en större katalog och då blir det 199 i månaden som gäller eller 299 i månaden så nu får ni teckna dyrare abonnemang.

Tänkvärt, sannerligen.