Angeläget vecka 14

# Kändisblaskorna har gått som tåget de senaste åren. Intresset för Britney Spears "bad motherhood", Michael Jacksons diverse psykbryt och Peter Dohertys knarkfester har fullkomligen exploderat. Det kärva ekonomiska läget har dock drabbat skvallertidningarna hårt. Konkurrensen från olika skvallersajter + minskade annonsintäkter = skarpt läge. "Celebrity magazines may never recover from recession", skriver Folio. Baksidorna ber en stilla bön.

# Lönesänkningar, varsel, minskade annonsintäkter, skulder upp över öronen och ja, och så vidare. New York Times kämpar i kraftig motvind just nu. När blåser de omkull?

# DN Ekonomi har i dag en intressant och exklusiv intervju (vad det nu egentligen betyder anno 2009?) med en av Obamas främsta kampanjrådgivare Anita Dunn:

Sedan 60-talet har amerikans­ka valkampanjer drivits av tv-reklam. De har varit som dåliga dokusåpor som folket följt passivt från sofforna. Obamas valkampanj var den första riktigt moderna, interaktiva valkampanjen. När valet var över hade 13 miljoner människor registrerat sig på Barackobama. com.

# Aprilnumret av det inflytelserika amerikanska musikmagasinet Blender blir det sista.

# Minst 120 dagstidningar har lagts ner i USA sedan januari 2008, enligt Paper Cuts.

# Det blir aningen upp och nedvänt när Adweek presenterar sin "Hot List" för amerikanska magasin under 2008. Listan baseras på annonsintäkter och antalet nya prenumeranter. Kravet för att komma med är att man funnits i minst 3 år samt att man skopat in minst en halv miljard i annonsintäkter - årligen. Listan ser ut så här:

1. The Economist
2. Elle
3. People
4. Women's Health
5. Everyday with Rachel Ray
6. Real Simple
7. Men's Health
8. Family Circle
9. Vogue
10. New York Magazine

Men...det är bara de fetade magasinen ovan som ökade antal annonssidor under 2008...Ingen stekhet lista, följaktligen.

# Amerikaner spenderar ungefär 8 1/2 timme om dagen framför en skärm av något slag.

# Filip och Fredriks kommande talkshow, som sänds direkt från Chelsea Television Studios i New York, har premiär den 19 april. Flipp eller flopp? Jag har en känsla av att det kan bli tv-historia av det här. Sydsvenskan pratade med F&F i New York i veckan.

Såg du när Joaquin Phoenix vägrade tala? Letterman bara njöt av tystnaden. Om det hade hänt oss hade vi sprungit ut och börjat gråta. Letterman är ett sånt jävla proffs, han är talkshowernas Bob Dylan.

# Den svenskutvecklade musiktjänsten Spotify börjar snart sälja mp3-filer, rapporterar BBC.

Coverstorys

"For the final issue - published in March 1997, less than three years after its debut - a skeleton crew returned to the practice of aping the American edition for this cover story about the future of the media."

Fler "coverstorys" från den engelska upplagan av Wired under 1990-talet, här.

8 steg till riktigt klyschig rockjournalistik

Gawker.com bjöd nyligen på en mycket snitsig artikel om det stora problemet med rockjournalistiken. Bara för att de stora magasinen verkligen, tycker att en särskild artist är supercool och hemskt gärna vill att den särskilda artisten ska vara relevant och intressant och fortsatt supercool, behöver det nödvändigtvis inte innebära att det blir en spännande artikel, menade skribenten.

Efter att journalisten på Gawker studerat några nyligen publicerade intervjuer med musikerna Will Oldham (New Yorker), Neko Case, Andrew Bird (New York Times) och John Darnielle (New York Magazine), lite närmare upptäckte han ett mönster. Vissa teman, infallsvinklar och journalistiska grepp återkom i artiklarna.

1. Rockmusikern ifråga hade en problematisk/ovanlig barndom vilket gör personen extra intressant.

2. Rockmusikern ifråga visade stor musikalisk potential redan i tidig ålder.

3. Rockmusikern ifråga avvisar kommersiell rock.

4. Rockmusikern ifråga har blivit hyllad tidigare i andra tidningar (referenser).

5. Rockmusikern ifråga skriver helt unika sånger som inte liknar någonting annat.

6. Rockmusikern ifråga har ovanligt dedikerade fans.

7. Rockmusikern ifråga behöver dock komma bort ifrån alla påträngande fans ibland.

8. Rockmusikern ifråga arbetar just nu med ett album som kommer bli riktigt, riktigt stort.

*****



"Isn't the whole HOPE poster look getting a bit overexposed?"

Jo.

Angeläget vecka 12

# Obamas medverkan i The Tonight Show i veckan gav Jay Leno de högsta tittarsiffrorna sedan 2005. Obama är för övrigt den första sittande presidenten som medverkat i just Tonight Show.

# Nedan ser du USA:s bästa magasin. Och till vänster här det allra bästa. Eller ja, detta åtminstone enligt American Society Of Magazine Editors (ASME). Organisationen släppte i veckan nomineringarna till det prestigefyllda National Magazine Awards och så här ser fördelningen i toppen ut: The New Yorker (10), GQ (8), New York Magazine (6) Esquire och National Geographic (5). Extremt förutsägbart, på det hela taget. Samtliga nomineringar här.

# Sveriges kanske viktigaste medieanalytiker, Anders Mildner, försöker sig på en lite mer djuplodande analys av Twitter:

Själv tror jag dessutom att Twitter och liknande tjänster bidrar till att vi lär känna alla de andra små märkliga sidorna, alla de där nyckerna och egenheterna som gör en människa hel – och som vi faktiskt behöver för att kunna förstå varandra på djupet, bortom våra jobbpersonligheter.
140 tangenttryckningar och ett smatter av enformiga statusuppdateringar som ”Läser en bok”, "Vattnar blommorna" eller "Matar katten" kan så klart lätt läsas som tecken på en ytlig kommunikation, men i själva verket kan det vara fråga om motsatsen.

# Och apropå Twitter: nu lanseras Twitter - jobbsökaren!

# Oprah Winfrey kommer för första gången på 9 år och 105 nummer inte ensam posera på omslaget till det egna magasinet O . Hahaha. Vem har fått den stora äran? Inte helt oväntat, Michelle Obama. Tro det eller ej, men det här är en ganska stor nyhet i tidningsvärlden i USA.

# I veckan blev det klart: Seattle Post-Intelligencer lägger ned pappersversionen och flyttar online. Mycket snart kan en av USA:s största städer vara helt utan dagstidning...Vad kommer det att innebära egentligen?

# Kaos utbröt när 10 000 trådsmala kids hade samlats i New York i hopp om att bli antagna till Americas Next Top Model. Sex personer skadades mer eller mindre allvarligt, rapporterar New York Post. Bisarrt.

# Landets mediebyråer har ökat sin digitala kompetens med nästan 90 procent sedan början av 2007 enligt en granskning som Dagens Media genomförde i slutet av 2008.

# Vassa Eggen rapporterar att de flesta amerikaner inte bryr sig ifall dagstidningen lägger ner. Sug på den Janne Guillou, frestas man att utropa.

Schulman + Ranelid = sant

Så här ser nya numret av Nöjesguiden ut. En fullkomligt briljant intervju med Björn Ranelid, gjord av Alex Schulman, är huvudknäcket. Och min artikel - "Kändisakademin" - fick en puff på framsidan.

Nu: helg.

Michelle Obama-hysteri i USA

För bara en månad sedan prydde Michelle Obama omslaget till ett av de stora amerikanska modemagasinen, Vogue. Och hypen runt Mrs Obama tycks onekligen hålla i sig. New York magazine kör till exempel en 16-sidig (!) Michelle-special i senaste numret.

Första damen blir i april även superhjälte i en biografisk seriebok: "Michelle Obama comic book". För alla som är intresserade av Michelles klädval är Mrs-O.org givetvis ett måste ("Follow the fashion and style of Mrs O: What and who she's wearing.").

Som om allt detta inte vore nog verkar dessutom stora delar av USA:s modebransch just nu hoppas på att Mrs O, ensam, ska lyckas vända den negativa ekonomiska trenden.

Vad ska man ha Salem Al Fakir till?

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli har i Nöjesguiden skrivit en lakonisk, dråplig och på det hela taget mycket träffande recension av Salem Al Fakirs nya skiva Austronaut:

"Vad ska man ha Salem Al Fakirs musik till?", frågar sig Ferrada-Noli.

Jag såg Salem Al Fakir intervjuas av Per Sinding Larsen i SVT:s briljanta musiksatsning popcirkus förra veckan. I vanliga fall försöker jag kanske undvika alltför sublima uttryck men: HERREGUD vilken dryg människa.

I morse på pendeltåget överrumplas jag igen av Salems Al Fakirs osköna nuna, den här gången i Dagens Nyheter. Det som stör mig med Al Fakir är väl kanske främst att han verkar så enormt uppblåst och högfärdig. Jag menar, vem säger saker som:

Med förra skivan började jag berätta någonting. På den här har jag velat fortsätta på den historien eftersom det var ett par sycken som lyssnade på skivan

Och...

Det är klart att det är svårt att sätta sig och skriva om man radar upp fyra grammisar på pianot.

I intervjun berättar han också att han inför det andra albumet enbart blivit "Salem". Han har alltså, i princip, bytt namn. Han förklarar raderandet av efternamnet med att det "utomlands kan ge konstiga associationer". Samtidigt säger Salem - och det är nu det blir intressant mina vänner - om sitt förhållande till musiken att:

 Egentligen tänker jag att jag inte ska tänka alls. Jag vill inte att det ska bli för krystat eller utstuderat.

Det han säger är alltså att han har ett mycket avspänt förhållande till musiken och karriären samtidigt som han suddar ut sitt efternamn när han ska lansera utomlands...Detta alltså för att han inte vill bli förknippad med, ja vad, terrorister?

Puh.

*****


Apropå Nöjesguiden finns min artikel "Kändisakademin", nu på nätet. I dagarna på papper också. Carsten Oliver Bieräugel har gjort illustrationen.

*****

Tinnitus i hjärtat:

Det är mycket nu

Det är mycket nu. Har bland annat grejat med ett större reportage som publiceras i Nöjesguiden nr 3 - i butik inom en mycket snar framtid. Hinner inte med någon Angeläget-post den här veckan dessvärre. Räkna dock med poster om det här, det här, det här och/eller det här under de närmsta dagarna.

För övrigt söker jag just nu febrilt efter jobb till sommaren, vill gärna arbeta med text, helst på en redaktion. Ring (070 345 17 67) eller maila (kellmanlarsson@gmail.com) om ni vill ragga upp mig. Arbetsprover och komplett CV i högerspalten här nedan.