Broder Daniel Forever

Ni missade väl inte Broder Daniel-dokumentären på SVT i går kväll? Åtminstone andra hälften var helt briljant. Det var öppenhjärtligt, intimt och skildrat på ett liksom ärligt sätt. Precis så som den här typen av dokumentärer ska vara. Henrik Berggren leverade desstom ett antal sanningar - sådana där som man skulle kunna brodera och sätta ovanför ytterdörren, ni vet. Om man kunde brodera.

Den där måttfullheten och halvmesyren, den får mig att känna mig så fruktansvärt instängd. Det är outhärdligt för mig. Man undrar varför alla band är så likriktade, hur det går till egentligen. Men så är det, de är ju det i alla fall. Och det beror ju på att de inte drar det till sin spets, att dra det till sin spets är inte deras främsta princip liksom. I stället blandar de lite av sina förebilder bara. Oftast är det bara en förebild. Och då blir det inte så mycket att blanda av.

"If you don't buy this magazine, Dick Cheney will shoot you in the face".

Den amerikanska design-sajten Webdesigner Depot har listat historiens mest kontroversiella magasinomslag.

Ovan, min favorit. Det geniala omslaget kom till efter att dåvarande vice-presidenten Dick Cheney i samband med en jaktolycka, av någon högst oklar anledning, råkade skjuta en kollega i ansiktet.

"Du har inte betalat tv-licensen"

Det ringde på dörren precis. När jag öppnade stod där en bister kvinna i röd täckjacka. Hon sträckte fram sitt ID-kort, tittade mig djupt i ögonen och sa med allvarlig stämma: "Du har inte betalt tv-licensen." Jag tog ett djupt andetag medan pengarelaterad ångest forsade genom skallen som ett vattenfall, varpå jag häver ur mig: "Nej, det kanske vore på sin plats att börja hosta upp."

Just nu sitter jag här med en underlig känsla av att ha blivit, liksom, lurad. En liten figur på ena axeln som säger, eller snarare vrålar: "WHYYY!???", och en annan liten figur på den andra axeln som säger (med vuxen stämma): "Men herregud, du har ju tillägnat dig gratis public service under alla dessa år, man ska göra rätt för sig och dessutom är du ju inte så jävla fattig numera".

Hur har ni gjort med tv-licensen?

Richard Hawley

Ricard Hawley är från Sheffield och skriver fantastiska låtar som handlar om Sheffield. Dessutom låter han precis som att han kommer från just Sheffield. Ni vet: en mellanstor brittisk industristad där det regnar dagligen åtta månader om året. En stad som det är väldigt lätt att drömma sig bort ifrån men som man alltid ändå återvänder till. I varje fall verkar det vara så för Richard Hawley. Missa inte den fina artikeln med honom i det senaste numret av Sonic . Nedan, singeln från nya skivan Truelove's Gutter.



*****

Och apropå färsk och fin musik så såg jag Girls från San Francisco uppträda på Debaser Medis i lördags - sinnessjukt bra. Bästa konserten jag sett sedan, tja, Arcade Fire på andra Stockhomsdebaser för typ fyra år sedan. Girls har givetvis en Myspace-sida. Ni gör nog bäst i att klicka er in där.

Anti-whateveryoufuckinggot

Jag undrar lite varför det här Mattias Alkberg-citatet, i bästa numret av Sonic på mycket länge, det senaste, inte på något sätt känns oväntat eller märkligt (även fast det ju egentligen är fullkomligt bisarrt):

Joon Erektion är på många sätt det bästa band jag varit med i. Vi hade så grymma låtar.

Sommaren 2007 intervjuade jag Matti. Artikeln publicerades senare i Tidningen Kulturen. Vid det tillfället sa han också en hel del fantastiskt märkliga och briljanta saker.

Obama och hatet

New York Magazine gör nu senast ett stort nummer av det som jag också uppmärksammade nyligen: Hatet mot Obama.

All around were satanic representations of President Barack Obama in whiteface, as a Nazi, an African witch doctor, a Marxist, a Muslim, and Che Guevara’s best friend—but Kathy Golya had never felt so good about the new administration as she did right now...

Även DN:s utrikeskorre Lennart Pehrson skrev lite om Obama-hatet i veckan. Och när presidenten själv besökte Letterman i måndags kunde ämnet givetvis inte undvikas. Och Obama svarade givetvis...undvikande.

Up!

Jag blev fruktansvärt sugen att se den här filmen när jag såg trailern. Filmen är producerad av Walt Disney och den brutalt framgångsrika animationsstudion Pixar. New York Times skrev i våras:

Pixar has never released a movie that was not a commercial and creative triumph, and its 10th feature, Up, is looking to be no exception — at least artistically.

Filmen har svensk premiär den 16 oktober. Se trailern här (Apple verkar inte vilja släppa en version som går att "embedda").

Måndagsläsning: Killing på Dramaten, ögonbryn identitetsskapande och sluta ödsla energi på Anka

# Den 13 oktober släpper Bob Dylan en julskiva! Väldigt roligt givetvis och som New York Magazine skriver: "We absolutely cannot wait to hear this after a few glasses of eggnog." Smakprov från albumet har läckt ut och finns att lyssna på här.

David Archuleta, känd från amerikanska Idol, annonserade i slutet av förra veckan att även han kommer med en julskiva. Märkligt i sammanhanget är att albumet når skivhyllorna samma dag som Dylans och att det har i princip samma namn...NY Mag igen: "Which legendary music-biz titan will move more units?"

# Alltså jag förstår inte hur folk orkar uppröras över hon Anka? Jag läste hela den där artikeln på Newsmill och kände, tja, absolut ingenting. Det finns ju ingen diskussion här, om ni förstår vad jag menar. Det ligger ungefär på nivån: förvirrad nazist ställer sig på Sergels torg och försöker övertyga folk om att judar faktiskt är snåla - de har det i blodet! Usch och gud vilken hemsk åsikt, han har verkligen fel alltså!

Min poäng är att Anka ju inte har någon som helst genomslagskraft och därför är det ju helt poänglöst att lägga energi på att bli arg. Nu hävdar hon ju dessutom att det att det inte är hon som skrivit artikeln. Suck.

# Killing på Dramaten - Drömmen om herrön - hade premiär i helgen och kritiseras nu hårt. Aftonbladets Markus Larsson skriver att Kllinggänget har kört fast. Malin Ullgren på DN "kan knappt förstå att Killinggänget misslyckas" och Nils Schwartz på Expressen tror att Killinggänget lägger ner efter det här. Den 5 november går jag själv och ser pjäsen.

# Johan Croneman, Sveriges bäste krönikör, sågar Ingvar Oldsberg och Här är ditt liv brutalt. Jag håller med. De första två programmen har verkligen varit usla.

Mikael Persbrandt såg ut som om han satt i ett solariume och brände sig. Ingen kontakt åt något håll, där heller. Inte en gäst som fick säga något. Det var ett otroligt pussande åt alla håll. ”Det här var roligt”, sade Persbrandt.

Hela krönikan här.

# Jag hittade den här artikeln hos lysande Andrew Sullivan och The Daily Dish. En amerikansk studie har visat att ögonbryn är mycket viktigare för ditt utseende - för din identitet - än dina ögon. När en grupp människor fick svara på om de kände igen personerna på bilderna ovan (f.d. president Nixon och skådelspelaren Winona Ryder) så kunde 60% identifiera kändisansiktena utan ögon men bara 46% listade ut vilka de var utan ögonbryn. "The lesson", som Sullivan skriver, "eyebrows are crucial to your identity — they’re at least as important as your eyes, if not more so."