Varför vann Obama?

Löjligt mycket fokus har under dagen legat på att Obama, faktiskt och egentligen , vunnit tack vare att han utnyttjat "de nya medierna" på ett bättre sätt än McCain; Obama skickade ju SMS till alla sina kampanjarbetare till exempel! Jaha? Konstigt vore väl om Obama-staben inte hade gjort det tänker jag. 1998, på sin höjd, hade jag varit imponerad. Den annars vassa Per Wirtén menar exempelvis i Expressen idag i en dålig, ja rent av idiotisk, artikel att han "sett var Obama vann valet". Vardårå? Jo, "med hjälp av internet har gammaldags politiskt fotarbete uppfunnits på nytt" och "den stora segern är att politiken fått nytt liv". Den "stora segern" är alltså exempelvis inte att USA fått en svart president för första gången utan att ett politiskt parti utnyttjat internet för att locka nya väljare.
Även Dagens Nyheters Jonas Leijonhuvud skriver idag på DN Ekonomi om varför de unga valde Obama - internet. I en artikel som fått titeln "Den första Youtube-presidenten" beskriver han hur Obama byggde sin kampanj via nätet. Inte heller där ett enda ord om Obamas pragmatiska sakpolitiska program som uppenbarligen fått stort genomslag (skatter, sjukvård, energi och miljö), hans förmåga att vinna allmänhetens förtroende i de tre debatterna eller hans, på det hela taget, imponerande personlighet. Nej, internet tycks vara den huvudsakliga anledningen till segern.

Jag blir mest bara trött.

"Change has come to America"

Martin Gelin drack champagne.
Sarah Palin grät.
Jesse Jackson grät.
Filip och Fredriks valvaka i kanal 5 hade högre tittarsiffror än SVT och TV4 tillsammans.
Hans Bergström satt med en kroniskt veckad panna och mumlade något om McCains "heder" i SVT:s morgonsoffa.
143 år efter slaveriets avskaffande valdes en svart man till president i USA.

Obamas segertal från Chicago här:

081104

New York Times: A Sea Change for Politics as We Know It
USA Today: Amazing Race of '08 Arrives at Finish Line
Los Angeles Times: A Race Like No Other
Svenska Dagbladet: Obama leder i spurten
Dagens Nyheter: En historisk duell

*****

Times Marh Halperin menar att det krävs en "chock" för att McCain ska vinna det här.

*****

Steve Kornacki på The New York Observer gissar att risken för att valnatten blir kort, är stor. "Given the number of red states that are in play – and the lack of competitive blue states – John McCain will be clinging to life from the moment the first polls close [...] If we reach the late night hours without a winner, it will mean that just about every single break has gone McCain’s way."

Vilket skämt

Erik Augustin Palm har skrivit en rolig (!) artikel i Svenska Dagbladet om humorns effekt på politiken. Augustin Palm har intervjuat den politiska reportern Joe Cutbirth som menar att "politisk humor kan ha en stor inverkan gällande engagemang och den grad av entusiasm som väljarna känner inför sitt parti och sin presidentkandidat. Det kan innebära sådant som fler volontärer, fler finansiella bidrag och ett ökat politisk deltagande generellt. På så sätt har humorn absolut en politisk effekt." Vet inte riktigt vad jag ska tycka om just det här dock. Tanken på ett beroendeförhållande mellan politiken och humorn känns inte helt tillfredsställande.

Förresten handlar Kobra ikväll om George Bush - guds gåva till humorn.

*****

Stämmer det att Åsa Linderborg kommer vara gäst i Filip och Fredriks valvaka (kanal 5) på onsdag? Kan ju bli årets bästa TV i så fall.

*****

Obama leder med 6,3% i RCP:s national average just nu.

*****

Robert D Kaplan har redan, i Los Angeles Times, börjat fundera på Obamas - "if elected" - första politiska utmaningar. Läs "Iraq may be Obamas first test" här. Jag ser den här typen av artiklar som ett utslag av Obamas kraftiga övertag. Mycket få initierade tror fortfarande att McCain har en realistisk chans: endast 2 av 14 politiska bedömare när Washington Post gör en rundringning till exempel.

Silence is wild

Frida Hyvönens nya album "Silence is wild" hyllas idag som kanske årets bästa från olika håll. "Oerhört tilldragande" skriver Dagens Nyheters Johanna Paulsson i en underhållnade recension. Nöjesguiden menar helt sonika att "det handlar fullt ut om fantastiska sånger." När Hyvönen intervjuades av de stora medierna förra veckan gav hon dem en halvtimmes audiens var på flotta Riche. Mycket har onekligen hänt sedan jag intervjuade henne för 1 1/2 år sedan. Då, inför släppet av "Frida gives you: Music from the dance performance pudel", tog vi en promenad på Sveavägen i ett iskallt Stockholm, rökte ett par cigaretter och slog oss ner på ett högst alldagligt konditori där de serverade kaffe ur sådana där gamla porslinskannor. Snart släpps förresten ett nytt album med Eldkvarn också vad jag förstår. Någon som har större koll än jag på releasedatum?

*****

"I västra Pennsylvania hamnade jag på ett deprimerande Sarah Palin-tal. Bakom mig stod en ung, muskulös man och vrålade "Drill, baby, drill! Drill, baby, drill!" oavbrutet under hela talet. Han hade på sig en t-shirt med texten 'Use your brain – vote for McCain!' Utanför såldes souvenirer‚ knappar, t-shirtar. 98% av alla Palin-souvenirer gick ut på att hon var snygg. På knapparna står det: 'The hottest candidate from the coolest state!'. På t-shirtarna syns Palin i baddräkt, från en gammal skönhetstävling, och texten 'The Real Maverick!'."

Martin Gelin rapporterar från ett, på det hela taget, konventionellt republikanskt jippo.

Puh.

Ung man knivmördad i Husby - vem fan bryr sig?

"De frågar sig om någon kommer att bry sig. Eller om det faktiskt är så att här ute kan de dö som Romario utan att samhället engagerar sig eller ens märker det."

En föreståndare på ungdomshuset Reactor i Husby om frustrationen hos kompisarna till den 23-årige man som knivmördades förra helgen vid E4:an i nordvästra Stockholm. Efter Riccardo Campogiani mördades i fjol sade många att: Det här får inte hända igen. Tydligen gällde det bara överklassungdomarna i innerstan. Var är antivåldsgrupperna på facebook, kändisutlåtandena, de upprörda politikerna och demonstrationerna nu?

Var är Anton Abele?

*****

A boom in artistic intensity is one of the few things we have to look forward to as the economy nosedives.

"This election is having the same effect on me as marijuana."

Världens kanske mest briljanta komiker Larry David "orkar snart inte med väntan inför presidentvalet längre":

"Five times a day I'll still say to someone, 'I don't know what I'm going to do if McCain wins.' Of course, the reality is I'm probably not going to do anything. What can I do? I'm not going to kill myself. If I didn't kill myself when I became impotent for two months in 1979, I'm certainly not going to do it if McCain and Palin are elected, even if it's by nefarious means. [...] I just don't like what I've turned into -- and frankly I wasn't that crazy about me even before the turn. This election is having the same effect on me as marijuana. All of my worst qualities have been exacerbated. I'm paranoid, obsessive, nervous, and totally mental. It's one long, intense, bad trip. I need to come down. Soon."

Läs hela inlägget i Huffington Post, här. It's funny I tell you, funny!

*****

Husockupationen i Lund väcker känslor. Magnus Eriksson menar att "protesten är legitim" och talar om det hela som ett "bostadspolitiskt inlägg". Ann Heberlein menar att omsorgen om de ockuperande medelklassungdomarna "tycks gränslös". Det hon säger är, tror jag, att det inte är något fel på ungdomarnas aktion men att det är häpnadsväckande att de får så stort utrymme i media medan, typ, uteliggarna glöms bort helt. Det är lite som när min pappa brukar säga att man inte ska klaga så himla mycket på världsliga ting eftersom det ju faktiskt finns barn i Afrika som svälter. En god tanke, men lite svår att faktiskt applicera på verkligheten. Och framförallt borde ett sådant inlägg inte platsa på kultursidorna i en av landets största dagstidningar. Det är mer en sådan grej som just pappor säger till sina söner. Det märkligaste med etik-doktorn Heberleins inlägg är nog ändå att hon misstror ockupationen genom att ifrågasätta ungdomarnas politiska medvetenhet: "Hur politiskt medvetna är aktivisterna på Kävlingevägen?"

Tydligen måste man ha minst 300 högskolepoäng för att demonstrera, protestera eller ockupera nuförtiden. Annars kan man väl rimligtvis inte veta vad man talar om. Eller?

*****

PSL beskriver A Camps nya singel "Stronger than Jesus" ("Vet du inte att kärleken är starkare än Jesus?") med ett nytt ord: småstorslagen.

Om bekännelser och riskerna med ett alltför gott självförtroende

Baksidorna har från olika håll den senaste tiden fått utstå en del konstruktiv kritik. Främst har den gått ut på att det är för mycket reflekterade och för lite tyckande. Popjournalisten Kristoffer Ahlström intervjuades nyligen på Byt namn! och svarade så här på frågan: - Vad är dina bästa råd för att locka en stor skara läsare? "Jag har över huvud taget varit dålig på att följa de gyllene bloggreglerna - jag är inte särskilt privat eller avslöjande och jag känner sällan något behov av att hoppa på någon eller vara särskilt elak. Jag försökte göra en blogg som var dumsmart." Ungefär så där tänker nog jag också. Det här är varken bekännelsernas eller de snaskiga excessernas blogg. Samtidigt vore det ju trevligt med lite fler besökare (trots att jag ständigt förvånas över att så pass många letar sig hit - omkring 30 unika besökare per dag rör det sig om i snitt). Nåväl, vi får väl se vad som händer.

*****

De flesta verkar ganska överens om att presidentvalet redan är överstökat, att Obama givetvis kommer att segra nu när ledningen är så stor. Jag är inte lika säker. Bradley-effekten bör inte underskattas. Även Obama själv verkar oroad över att de politiska anhängarna börjar luta sig tillbaka nu när spurten just inletts. Så här sa han till CNN efter debatten med McCain i torsdags: "For those of you who are feeling giddy or cocky and think this is all set, I just [have] two words for you: New Hampshire. You know I've been in these positions before where we were favored and the press starts getting carried away and we end up getting spanked. And so that's another good lesson that Hillary Clinton taught me." Bilden här (klicka för att förstora) visar Al Gores slutspurt i valet 2000. Bara dagar innan valet ledde Bush med 4,7%. Den 21 oktober 2000 var ledningen 5,5%. Enligt real clear politics ledde Obama i måndags med 5,2% i den samlade undersökningen. Lägg därtill frågan om huruvida opinionsundersökningarna överhuvdtaget går att lita på; Michael Barone skriver om det här i Wall street journal idag.

För en gång skull får jag nog hålla med McCain: this is so not over.

*****

Förresten anordnar jag en paneldebatt angående presidentvalet på Södertörns Högskola på onsdag om en vecka. Kom ut till Flemingsberg om ni har tid och lust, det kommer bli väldigt bra.