11 juni 2009

Humanisterna på offensiven



Lena Andersson i Dagens Nyheter i dag:
Ateistens förståelse av mening och moral betingas självklart av föreställningen att människan är ensam, ändlig och utslängd i universum. Om vi vill vara vuxna varelser har vi att hantera den ångest det skapar och acceptera att den är inbyggd i våra förutsättningar. Vi har att leva med insikten att frågan ’varför’ rörande de yttersta tingen inte har ett tillfredsställande svar. De som ändå framhärdar med frågan hamnar hos ”Gud”, som förklarar att han är förklaringen, varpå ett nytt varför uppstår.

I Humanisternas reklamkampanj denna vecka lyder texten ”Gud finns nog inte”. Liknande förbehåll hos de troende vore ägnade att förvåna: ”Herren, om han finns och är vad vi förmodar att han är, låter sitt ansikte lysa över dig.”

Tvärtemot vad som slappt anförs är det ateismen som kännetecknas av intellektuell hederlighet gentemot det vi inte känner till. Och det vore välgörande om de ljumma icketroende kunde lämna bakvändheten och sarkasmerna därhän och upphöra med sitt reflexmässiga förringande av denna hållning och sin lika reflexmässiga förståelse för hokus-pokus.

Det är inte okänt för någon att livet innefattar komplicerade existentiella, själsliga och kroppsliga behov, och att den mänskliga samvaron är full av gåtfullheter. Men det förändrar inte verklighetens beskaffenhet, den som motsättningen mellan tro och otro ytterst handlar om.
Läs hela artikeln här.

*****

9 kommentarer:

  1. einar askestad12 juni 2009 10:00

    "Alla bovar äro ateister, och alla ateister äro bovar", som Strindberg formulerade saken.
    Lena Andersson är tyvärr mycket säker på det hon känner till, och mycket okunnig om det hon inte känner till.

    SvaraRadera
  2. Att vara kunnig på det man inte känner till kräver nog en bra schizofren människa. Annars tycks det som någon förläst sig på Strindbergs ockulta dagbok.

    SvaraRadera
  3. einar askestad13 juni 2009 16:11

    Hampus. Vad vet man? Vad kan man endast anta? En sak kan man dock vara ganska säker på: att det man tror sig veta inte är hela saken.
    Om detta upplevs som "schizofreni" finns det nog skäl att revidera sin världsuppfattning.

    SvaraRadera
  4. @einar askestad: Lena Andersson är en extremt påläst ateist skulle jag säga. Hon är långt ifrån okunnig, det hon gör är ju istället att applicera förnuft, rimlighet och logiskt resonerande på kristendomens idéer. Och nej precis: "det man tror sig veta är [inte] hela saken" - men är inte detta religiösa människors specialitet? Tvärsäkerheten är ju religionens fundament snarare än ateismens.

    SvaraRadera
  5. einar askestad16 juni 2009 11:25

    Hur förnuftigt är det att applicera "förnuft, rimlighet och logiskt resonerande" på kristendomens idéer? På nåd, på barmhärtighetens under, på livet inte som fenomen för oss utan som den kraft och verklighet som vi endast är en del av? Tvärsäkerhet är överhuvudtaget ett felaktigt ord att använda i den religiösa sfären, det ordet hör snarare till ett mer begränsat, mänskligt plan. Tvärsäker kan man endast vara om det som man inte är ödmjuk inför, det vill säga inför det som reducerats till ens egna mått. Blindheten som upphöjts till det enda seendet; med vänner som "humanisterna" behöver ateismen inga fiender.
    Lena Andersson är inte "extremt påläst", för övrigt.

    SvaraRadera
  6. Hon är i alla händelser en mycket framgångsrik författare, journalist på Dagens Nyheter och inom området en väldigt initierad debattör. Det skulle nog hennes värsta antagonister skriva under på. Du menar att det inte finns några religiösa som är tvärsäkra på guds existens - eller?

    Det är inte bara förnuftigt att applicera förnuftighet på kristendomens idéer, det är väldigt viktigt. Skulle inte förnuftighet och logik någonsin ha applicerats på vad som står i bibeln skulle de flesta tex fortfarande leva i tron att jorden skapades på 7 dagar eller, för den delen, att herren behagas när man bränner en oxe (3:e Mosebok 1:9). Det kryllar av exempel, säg bara till om du vill ha fler.

    SvaraRadera
  7. einar askestad16 juni 2009 16:59

    Det är inte en helt ointressant fråga i sammanhanget hur mycket av det samlade vetandet (alltså även sådant vetande som sekulariserade av idag åberopar såsom självklart) har sina rötter i det sanningssökande (vilket är "metafysiskt" till sin art; en strävan bortom det vid tillfället vetbara) som religiösa människor genom historien legat bakom. Hur potent och fertil är den till synes självtillräckliga sekulariserade moderna människan? Det blodiga 1900-talet måste rimligen vara ett av de mer sekulariserade århundrandena genom världshistorien? Hur skall denna förödelse - med världskrig etc etc - under ledning av namnkunniga ateister som Stalin och Hitler egentligen uppfattas?

    SvaraRadera
  8. Einar, du ställer frågan om hur förnuftigt det är att applicera förnuft på kristendomen.

    Svaret är: Väldigt förnuftigt.

    Din argumentation för kristendomen hade lika gärna kunnat appliceras på asatron, grekisk mytologi eller teorin om att det flygande spaghettimonstret skapade världen.

    Du kan givetvis välja att vara öppen för att alla dessa religioner kan vara sanna istället för att använda dig av förnuft, rimlighet och logiskt resonerande.

    Det är upp till dig.

    SvaraRadera
  9. einar askestad17 juni 2009 15:53

    Hampus, jag hänvisar till en omläsning av mina tidigare inlägg.
    Förnuftet är inte den enda källan till kunskap vi har; att tro att förnuftet uttömmer vad som är verkligt eller ej är en ganska enfaldig idé: de s.k. "Humanisterna" är, närmare betraktat, kanske de största illusionsivrarna i vår tid.

    SvaraRadera