"I'm bored"

"Springsteen sees it, the creative talent has always been nurtured by the darker currents of his psyche, and wealth is no guarantee of bliss. 'I’m thirty years in analysis!" he said. 'Look, you cannot underestimate the fine power of self-loathing in all of this. You think, I don’t like anything I’m seeing, I don’t like anything I’m doing, but I need to change myself, I need to transform myself. I do not know a single artist who does not run on that fuel. If you are extremely pleased with yourself, nobody would be fucking doing it! Brando would not have acted. Dylan wouldn’t have written ‘Like a Rolling Stone.’ James Brown wouldn’t have gone ‘Unh!’ He wouldn’t have searched that one-beat down that was so hard. That’s a motivation, that element of ‘I need to remake myself, my town, my audience’—the desire for renewal.'"

David Remnick, förstås.

"Dreams"

Jag tror att jag måste flytta till Hawaii i höst.

tittar på den här bilden / lyssnar på den här musiken / läser den här boken

sommar 2012

[insert text här]

Louis CK pain chart

Livsviktigt: musik. 2012.

LIVSVIKTIGT ETT. Hawaiiansk reggae. Taken By Trees. 
Hösten 2009 somnade jag på ett tåg på väg till Norrlands inland. I hörlurarna hade jag Victoria Bergsmans purfärska soloprojekt. När jag vaknade, någonstans norr om Gävle, smattrade regnet mot rutan. Musiken var ingen dröm, jag hade hört hela East of Eden men inte lyssnat. Ändå visste jag att det var det bästa svenska popalbumet på flera år. Under det närmsta halvåret lyssnade jag nästan inte på någonting annat. I höst kommer uppföljaren. 

LIVSVIKTIGT TVÅ. Cocker spaniel-rock. Peter Morén.
I samband med att Peter Morén debuterade som soloartist intervjuade jag honom för numera nedlagda Stockholm City. Vi tog en lång promenad i ett smällkallt Hammarbyhöjden, ner mot Nackareservatet och ut på Sicklasjön. Med sig hade Peter Esther, en korsning mellan en amerikansk cocker spaniel och en cavalier, som inspirerat till albumets första oemotståndliga singel. Peter pratade då om att han, efter flera års turnerande med Peter Bjorn and John, ville ta ett steg tillbaka. Den kommande sommaren skulle han spela i folkparker, helst för kaffedrickande pensionärer. En regnig fredag kväll tidigt i våras såg jag honom spela några låtar från den kommande uppföljaren, på ett hotell i Vasastan. Det var kanske 25 personer i publiken, och några clowner som stod alldeles intill scenen pratade högt, nästan över musiken. Men Peter brydde sig inte, inte en sekund. I stället spelade han som om det var hans livs viktigaste insats på en rockscen. Och i de där nya texterna, i den nya musiken, fanns ett engagemang som jag inte hört från någon svensk rockmusiker på väldigt länge. Efter spelningen pratade vi kort och han berättade då att förhoppningar finns att låtarna ska släppas innan årsskiftet. En av dem, "Vinstintressen", finns tillgänglig redan nu.

LIVSVIKTIGT TRE. Hypnotisk folkrock. Tallest Man On Earth.    
There's no leaving now släpptes förra veckan. Lyssna. Möjligen, troligen, årets bästa rockalbum. 

LIVSVIKTIGT FYRA. Post-soul. Cat Power.
Jag såg en intervju på teve med Chan Marshall för en herrans massa år sedan. Hon satt på en säng på ett hotellrum i New York, rökte och talade om sitt alkoholmissbruk. Ett av 2000-talets bästa album, "The Greatest", hade just kommit ut. Sedan dess har det – förutom briljanta coverplattan "Jukebox" – varit tyst från Chan. "Ruin" är det första livstecknet från kommande albumet "Sun". Och det optimala beviset på att soulen inte dog med Whitney.

Soda Noir

 “When I heard about Bloomberg’s plan, on the national news, to make large sodas illegal, my mind immediately went to ‘Are people going to jail for this?’” says Owen Smith, the artist behind this week’s cover, “Soda Noir.” “Making things criminal that you wouldn’t necessarily think of as a crime, to me it’s just ‘crime fiction,’ and that’s sort of a pulp idea.