Folkpop från Svedmyra

På måndagen meddelar Luger att folkpopduon First Aid Kit, mot bakgrund av det hårda publikttrycket, gör en extrakonsert på Södra Teatern i Stockholm i slutet av november.

Det är en sådan där nyhet som kan få en blåsig måndag i oktober att kännas lite bättre. En sådan där nyhet som kan få en att tänka att Ulf Lundell - som i en intervju i helgen uttryckte att han är förbannat glad att han hann bli gammal innan "alla TV-kanaler blev TV3" - faktiskt har fel. Så länge det finns band som First Aid Kit, och som en hel del människor faktiskt är intresserade av, fungerar helt enkelt inte det resonemanget (med vilket han förstås ville illustrera att det 2011 bara finns kommersiella och själlösa uttryck inom populärkulturen).

Klara och Johanna Söderberg är uppväxta i Svedmyra söder om Stockholm och har sjungit ihop sedan de var små. 2008 kom första EP:n "Drunken Trees". Sedan dess har det hänt vansinnigt mycket - på väldigt kort tid. Förutom att de släppt en fullängdare, spelat in en uppföljare i Nebraska, gjort en cover på Fleet Foxes Tiger Mountain Peasant Song (som snart är uppe i 2,5 miljoner visningar på Youtube) samt turnerat sig blodiga i Europa, USA, Australien och Nya Zeeland, tycker jag att följande illustrerar deras unika begåvning på ett bra sätt:

I en intervju med Dagens Nyheter våren 2008 förklarade systrarna - som då var 15 respektive 17 år gamla - att deras stora idol var Bright Eyes. Under hösten, alltså bara drygt tre år senare, har de befunnit sig på turné med just Conor Oberst, som dessutom gästar på kommande skivan.

Ungefär som att jag, år 2014, skulle åka till New York för att skriva en bok tillsammans med Malcolm Gladwell.

I januari 2012 släpps First Aid Kits andra album, ”The Lion’s Roar”. När de kommer hem till Sverige för att fira av den skivan håller jag tummarna för att det blir fler extrainsatta konserter. Och då på Cirkus.

Etiopien

Ni vet förstås bakgrunden vid det här laget: Min vän och kollega Martin Schibbye (jag skrev en personlig kommentar här i somras) sitter tillsammans med Johan Persson sedan början av juli fängslade i Etiopien, anklagade för terrorbrott av den etiopiska regimen. De två svenska journalisterna greps av landets armé i Ogaden efter att de smugit sig in i landet via Somalia.

Det mediala fokuset har sedan de spärrades in i huvudsak handlat om själva rättsprocessen. Men efter i måndags - då tidningen ETC avslöjade att Martin och Johan arbetade med att granska det svenska oljebolaget Lundin Petroleums dunkla affärer i området - är det tydligt att någonting hänt. Massmedierna börjar nu på allvar i stället koncentrera sig på en av Sveriges mäktigaste män: Carl Bildt.

Frågan är egentligen gammal: I maj 2000 valdes Bildt in i styrelsen för Lundin Oil AB (han garanterades en årlig ersättning för detta på 100 000 kronor och hade dessutom särskilt ansvar för företagets etiska riktlinjer). 2007, i samband med att han tillträdde sin ministerpost, förhördes Bildt i Konstitutionsutskottet om det kontroversiella uppdraget.

Morgan Johansson (s) kommenterade då så här:

- Problemet med Lundin Petroleum är att man gjort affärer med regimer som gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp mot mänskliga rättigheter. Om jag hade varit i Carl Bildts kläder hade jag aldrig accepterat ett uppdrag för det företaget.

Vad som många redan innan ETC:s artikel betraktade som en mindre politisk skandal har nu alltså börjat utvecklats till något mycket större; Bildt - som de fängslade svenskarna var där för att granska - är den person som är ytterst ansvarig för att få dem frisläppta.

Jävsituationen har - på nyhetsplats - uppmärksammats av flera tunga medier de senaste dagarna (se bland annat SVT:s Kulturnyheterna). Ett axplock av de som ifrågasatt Bildts trovärdighet genom debattinlägg inom loppet av några timmar är Johan Wirfält på Rodeo ("Klyftan mellan de dubbla stolar Bildt sitter på börjar bli för djup"), Eric Rosén på Nyheter24 ("Carl Bildt är olämplig som utrikesminister", Kerstin Lundell i DN Kultur ("Carl Bildt har all anledning att dölja vad som försiggår"), Sören Sommelius i Helsingborgs Dagblad ("Carl Bildts förbannade skyldighet") och Gabriel Byström på GP ("En allt större politisk belastning").

Själv hade jag ett längre samtal med Filters chefredaktör Mattias Göransson (som Martin och Johan ju hade diskuterat eventuell publicering med) häromdagen. Han tryckte då framförallt på en sak: Bildts initiala kommentar om händelsen som han fällde under Almedalsveckan.

- Han insinuerade då att svenskarna fick skylla sig själva. Jag studsade till inför den kommentaren och tyckte redan då att den var mycket opassande. Jag vill inte gå in på några detaljer kring Martins och Johans tänkta reportage men jag kan säga så här: jag tycker att det är väl värt att nu gå tillbaka och titta på den kommentaren. Den blir i sammanhanget väldigt intressant.

Bildts egna svar på denna storm av initierad kritik? Tja, via sin pressekreterare låter han hälsa att han inte kan kommentera fallet mot bakgrund av det "konsulära läget". Men det är via sin Twitter som han igår kväll (tisdag 13/9), lite lagom implicit så där, kanske visar vad han egentligen tycker:

"Different duties tonight. Meeting with other parents at school. More important than much else, as a matter of fact."

Hur länge dröjer det innan situationen blir ohållbar för regeringen och för utrikesministern själv? Fortsättning följer.

BILD

Den här bilden är från i somras när jag och mina vänner firade midsommar på Dalarö. Det var fint. Tänkte på just detta när jag gick till jobbet i morse och hösten blåste rakt igenom jackan min.

Marco Suarez

New Yorker minns bäst

...förstås.

SOMMAR 2011

# Ser årets bästa film, The Trip.

# Glor på Californication SE04. Lipar som ett barn och vrålar av skratt. Serien har ALLT.

# Bläddrar i nya fina, innovativa, resemagasinet The Travel Almanac. Stor intervju med bland annat David Lynch.

# Läser Andres Lokko i Aftonbladet Kultur: "Londons Burning". Mest nyanserad, och klokast, hittills om #londonriots. Nathaniel Tapleys text är också viktig.

# Postar bokmanus.

# Reser till Helsingfors för hemligt (!) möte .

# Ser nya - brijanta - dokumentären om min topp tre favoritmänniska Conan O'Brien: "Can't Stop."

# Läser allt från New York Times Magazines blogg: 6th floor.

# Sommarläsning: Björn af Kleen, David Foster Wallace, Tom Rachman.

# Blir erbjuden tf tjänst på FET tv-produktion, tvingas tacka nej på grund av kontrakt på annat håll.

# Nämligen här, där jag skriver om både blytungt och fjäderlätt.

# Funderar på att stänga bloggen, och öppna nytt.

BILD

Etiopien

Med anledning av de fängslade svenska journalisterna i Etiopien ombads jag, eftersom jag är vän med Martin, att skriva någonting mer personligt i Metro tidigare i veckan. Kommentaren ströks dock när det senare samma dag blev känt att svenskarna gett ifrån sig livstecken och skulle ställas inför rätta. Men i dagsläget är deras tillstånd återigen okänt. Och de vet fortfarande inte vad de är anklagade för. Pulicerar den korta kommentaren här nu eftersom jag tycker att den, trots allt, fortfarande känns relevant (nedan).

De senaste uppgifterna gör gällande att Etiopien ljugit och att svenskarna - trots att UD fick besked om att de skulle flyttas till Addis Abeba - har hållits kvar i Jijiga. De har nu suttit frihetsberövade i fem dagar.

Gränsen mellan orädd och naiv behöver inte alltid vara hårfin. När min vän och kollega Martin Schibbye lyckades smyga sig in i Etiopien via Somalia i slutet av juni visste han naturligtvis exakt vilket potentiellt helvete han gav sig in i. Han har tidigare vistats på några av världens farligaste platser: Från den Filippinska djungeln till Burma och Nepal. Den Martin jag lärt känna på barer och redaktionsmöten genom åren kan egentligen sammanfattas i ett ord: idealist. Hans politiska engagemang – och tro på pennans kraft att förändra – är större än någon annan jag känner. Jag vet att det i grund och botten var, med risk för att låta högtravande, i det fria ordets tjänst som han anslöt sig till de etiopiska rebellerna. Han ville beskriva hur verkligheten ser ut där nere. Förhoppningsvis kommer han mycket snart kunna fortsätta det arbetet.