21 oktober 2010

Sådan tid, sådan galning.



Det är givetvis omöjligt just nu att inte referera till det inlägg som jag skrev två dagar efter valet. Texten handlade om att risken för att en ny laserman skulle dyka upp, i upptakten till och efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen, var överhängande. Eller åtminstone risken för att Sverige, med ett öppet rasistiskt och fascistiskt parti i riksdagen, skulle bli ett farligare land att vistas i.

Vid 20-tiden i kväll sköts två kvinnor i en lägenhet genom ett fönster i stadsdelen Kroksbäck i Malmö. Sammanlagt rör det sig om ett 15-tal ouppklarade skjutningar den senaste tiden. Samtliga offer har haft invandrarbakgrund. Basi Hassan, 47, stod och väntade på bussen i söndagskväll när någon försökte mörda honom.

Malmöpolisen gick i dag ut och bekräftade att man jobbar efter teorin att en och samma gärningsman ligger bakom. Den enda gemensamma nämnaren offren emellan är att deras hy är mörk, vilket är en av anledningarna till att utredningen nu fokuseras kring högerextrema grupperingar.

Det rör sig alltså om rasistiskt våld. Och kopplingen till Sverigedemokraterna känns inte direkt långsökt. Tommy Lindström, tidigare chef för Rikskriminalen och expert i Efterlyst, sade i går kväll att han tror att gärningsmannen aktivt försöker återskapa John Ausonius handlingar.

Likheterna mellan 1991 och 2010 är givetvis att gärningsmännen agerar i ett samhällsklimat som hårdnat. Då som nu talar svenska riksdagsmän öppet om "invandrargener", och att det skulle finnas en större brottsbenägenhet bland de som är födda i Bagdad, än de som är födda i Bengtsfors.

Det är knappast en vild gissning att gärningsmannen - precis som Ausonius gjorde - känner att han har ett moraliskt stöd där han smyger i buskarna med fingret runt avtryckaren. Att han på något sätt gör samhället en tjänst. "Det är ett Sverige som är gynnsamt för kålrötter", som Per Svensson uttryckte det i Sydsvenskan.

Sådan tid, sådan galning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar